Syftet i min undersökning är att skapa större förståelse för det psykosociala arbetsmiljöarbetet inom en större organisation i norra Sverige och få en bild av en arbetsgruppsupplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna besvara mitt syfte har frågeställningar utformats: Vad är psykosocial arbetsmiljö? Hur arbetar organisationen för att skapa en bra psykosocial arbetsmiljö? Hur upplever arbetsgruppen att det psykosociala arbetsmiljöarbetet fungerar på arbetsplatsen? I vilken mån påverkar den psykosociala arbetsmiljön trivseln på arbetsplatsen? Studien har utförts inom en stor organisation i norra Sverige där en servicegrupp har studerats. Min metod har varit av kvalitativ art och djupintervjuer har genomförts med fem informanter. En av informanterna jobbar på personalenheten inom organisationen, de fyra andra informanterna är med i en servicegrupp på organisationen.

Denna kvalitativa studie handlar om några behandlares upplevelser och erfarenheter kring vilka personer som hamnar i missbruk av anabola androgena steroider(AAS). Den belyser även vilken behanding som finns för problematiken. För att erhålla empiri används semistrukturerade intervjuer på fyra personer som arbetar med behandling av AAS. Resultatet visar att man kan kategorisera AAS-användare i tre olika grupper. När klienter kommer till behandling är det viktigt att man ser till helhetsbilden och att man ser varje individ för sig.

 The purpose of this study was to study how surgical nurses experiences their work order in the operating room (OR), and how they experience their psychosocial work environment and work organization in terms of hierarchical structures..

Tidigare forskning har visat att den psykosociala arbetsmiljön är en viktig del av arbetslivet eftersom individer påverkar och påverkas av den. En betydande del är också upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som samtliga tillhör begreppet KASAM. Syftet med denna undersökning är att studera om olika aspekter kring psykosocial arbetsmiljö kan förklaras utifrån känsla av sammanhang (KASAM), kön, ålder och stress. Studien undersöker även samband mellan KASAM i kön, ålder samt stress. Undersökningen är fokuserad på både offentlig och privat sektor i arbetslivet n=140, fördelat på 94 kvinnor och 46 män.

Begreppet flexibilitet attraherar både anställda och organisationer i arbetslivet. Syftet med det här examensarbetet är att söka svar på vilken betydelse flexibel arbetstid har för anställdas psykosociala arbetsmiljö. Det hypotetiska antagandet var att ett arbete med en högre nivå av flexibel arbetstid resulterar i en bättre psykosocial arbetsmiljö för de anställda. Antagandet grundar sig på att flexibel arbetstid kan innebära ett större inflytande över arbetstiden för de anställda. En kvantitativ undersökning genomfördes vid Försäkringskassan och Tekniska förvaltningen i Luleå, vilka har liknande administrativa miljöer men olika nivåer av flexibel arbetstid för sina anställda.

Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelsen för vilken betydelse ridterapi kan ha för patienter inom psykiatrin. Studiens frågeställning var: Vilken betydelse kan ridterapi ha för att minska problematiken och öka välbefinnandet för patienter inom psykiatrin avseende livsmening, självbild, psykisk hälsa och social situation? För att besvara frågeställningen tillämpades en mixad metod vilken bestod i en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen bestod i en enkätundersökning riktad till 25 patienter inom psykiatrin i Skellefteå som vid undersökningstillfället deltog i ridterapi. Den kvalitativa delen utgjordes av en fokusgruppsintervju med fyra behandlare som arbetar med ridterapi i Skellefteå.

Psykosocial arbetsmiljö är ett problem som återfinns inom många arbetsplatser i världen. Denna studie är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med fyra enhetschefer som arbetar inom verksamheter tillhörande Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Studiens syfte är att undersöka, förstå och beskriva hur enhetschefer inom LSS-verksamhet upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt vilka faktorer som kan påverka den psykosociala arbetsmiljön. Resultatet visar att enhetscheferna upplever sig ha en bra psykosocial arbetsmiljö utifrån de förutsättningar som finns. De arbetar utifrån att förbättra sin egna psykosociala arbetsmiljö vilket har blivit en förbättring men det finns fortfarande brister kvar.

Abstrakt Roos, Andrea & Ståhl, Jenny-Ann (2009) Specialpedagog med arbetsmiljöuppdrag (Special need´s teacher with a working environment mission) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken roll specialpedagogen kan spela om han/hon upptäcker vuxenmobbning och kränkande behandling i skolan. Utifrån detta syfte ställs frågor som: Hur mår vuxna i skolan idag? Har specialpedagogen kompetenser för att hantera vuxenmobbning och kränkande behandling i skolan? Hur kan specialpedagogen främja den psykosociala arbetsmiljön i skolan? Kvalitativa intervjuer har gjorts med tre specialpedagoger och tre rektorer på fyra olika skolor. Samtliga specialpedagoger har en specialpedagogisk påbyggnadsutbildning som påbörjades efter 2001 och alla rektorerna har rektorsutbildning eller motsvarande. Studien visar att specialpedagogen har relevant utbildning och en bra position mellan ledning och arbetslag, för att delta i både det proaktiva och reaktiva arbetet med vuxenmobbning och kränkande behandling, men inte alltid mandat från ledningen att göra det.

Ungdomar på hem för Vård eller Boende (HVB-hem) har ofta problematiskt beteende och är i behov av skydd, säkerhet och gränssättning. HVB-hem förväntas utifrån lagstiftning bereda ungdomar vård och behandling för att motverka en ogynnsam utveckling. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvarar för tillsynen över verksamheterna. Syftet med föreliggande studie var att intervjua personal på HVB-hem och tillsynsmyndigheten IVO för att undersöka deras uppfattning om hur vård och behandling på HVB-hem bör bedrivas. Vidare syftade studien till att urskilja huruvida lagstiftningen kan tolkas på olika sätt och vilka konsekvenser detta får för vården och behandlingen för ungdomar avseende deras behov av gynnsam psykosocial utveckling.

Studiens syfte var att försöka belysa två sätt att se på missbruk (biologisk och psykosocial) som dominerar i missbruksdebatten i dagens Sverige. Vår avsikt var att kartlägga vilket synsätt socialsekreterarna inom missbruksvården har och hur deras synsätt påverkar vilken behandling deras klienter får.Våra huvudfrågeställningar var - vilka synsätt har de utredande socialsekreterarna? Kan socialsekreterarnas olika synsätt på missbruk påverka val av behandlingsmetod för klienter? För att kunna få svar på våra frågeställningar tog vi hjälp av två underfrågeställningar. Dessa var - vilka kunskaper har socialsekreterarna om den senaste hjärnforskningen och om psykosociala förklaringsmodeller? Går det att kombinera dessa två olika synsätt?Metoden vi använde var kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem socialarbetare.

Denna uppsats syftade till att kartlägga hur chefer själva upplever och arbetar med frågor som rör psykosocial arbetsmiljö. Undersökningen genomfördes mot Gällivare kommun.Datainsamlingsmetoden bestod av nätbaserade enkäter som skickades ut till samtliga chefer för att dels se vilken kunskap cheferna visade kring arbetet med den psykosociala arbetsmiljön. Vilka krav, vilken kontroll och vilket stöd cheferna upplevde i sitt arbete. I vilken utsträckning cheferna rapporterade symptom som kan ha ett samband till psykologiskohälsa samt om det fanns någon upplevd skillnad i krav-kontroll-stöd eller i vilka symptom som kan förklaras från psykosocial ohälsa beroende på kön. Resultatet visade att den generella kunskapsnivån både inom ämnet psykosocial arbetsmiljö och vilka riktlinjer som gäller var något som cheferna hade en god uppfattning om.

Under 1980 och 90-talen skedde stora strukturförändringar inom arbetslivet och reaktioner på förändringar blev ett område som man arbetat alltmer med. Den ökade effektiviseringen och de därmed ökade kraven i arbetslivet har lett till en markant ökning av arbetsoförmågan. Forskning har visat att psykosociala faktorer har stor betydelse för hur man mår.Syftet med uppsatsen är att få förståelse för hur organisationer konkret arbetar med att försöka skapa en bra psykosocial arbetsmiljö.Den empiriska undersökningen bygger på en kvalitativ metod där tre organisationer: Försäkringskassan, Länsstyrelsen och Polismyndigheten deltagit i intervjuer där deras enhets- eller personalchef har fått svara på hur de arbetar med att försöka skapa en bra psykosocial arbetsmiljö.I analysen framgår det att genom arbetsmiljöpolicy och handlingsplaner upprättas mål att jobba efter, där arbetsgivare och arbetstagare gemensamt arbetar för att skapa en bra psykosocial arbetsmiljö. Det är ett sätt att skapa struktur och även en gemensam norm om hur de på deras arbetsplatser är mot varandra. Detta sker genom utbildning och information till anställda.

Bakgrund: Psykosocial hälsa har en stor roll i bestämmandet av hälsa på arbetsplatser, svag psykosocial hälsa kan kopplas till försämrad allmän hälsa samt förhöjd sjukfrånvaro. Samtidigt visar forskning på hur transformativt ledarskap kan påverka arbetsmiljön och anställda vilket resulterade studiens syfte.Syfte: Syftet var att undersöka transformativt ledarskaps påverkan på anställdas psykosociala hälsa och arbetsmiljö.Metod: Studiedesign som antogs var en systematisk litteraturstudie där sju databaser genomsöktes och totalt 19 vetenskapliga artiklar som svarade på syftet användes. Alla artiklar genomgick granskning av vetenskaplig kvalité och en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier.Resultat: Tre kategorier hittades och de benämns som medför positiva effekter på psykosocial hälsa, betydelse för den psykosociala arbetsmiljön samt hälsovinster i ett större perspektiv. Resultatet indikerar att transformativt ledarskap kan användas som ett kraftfullt salutogent verktyg för hälsopromotion på arbetsplatsen och att ledarskapet kan skapa bättre förutsättningar för förbättrad psykosocial hälsa.Implikation: Ytterligare forskning krävs för att kartlägga transformativt ledarskap i skilda kulturella, geografiska och praktiska kontexter samt att kvalitativa studier kan ge en mer nyanserad bild av effekterna och på så vis kan ge en tydligare indikation på hur integreringen av transformativt ledarskap kan ske i organisationer och verksamheter..

Denna uppsats handlar om musikterapi som behandling i psykosocial rehabilitering av vuxna cancerpatienter. Syftet var att undersöka föreställningar och upplevelser som kommuniceras från patienter genom musikaliska gestaltningar eller andra uttryck med anknytning till musikterapin.Uppsatsen beskriver cancersjukdom och rehabilitering ur ett psykosocialt perspektiv. Den beskriver musikterapi, med särskild fördjupning mot musikterapi i cancervård, samt illustrerar arbetet genom kliniska exempel.Undersökningen är kvalitativ, med influenser från fenomenologi och hermeneutik. Underlaget utgörs av empiriska data: arbetsanteckningar från 8 musikterapier. Forskaren deltog själv i den beskrivna verksamheten och materialet präglas av subjektivitet.

Rättspsykiatriska patienter är en grupp med mycket psykosocial belastning i barndomen och mer forskning behövs kring bland annat huruvida det finns samband mellan denna psykosociala belastning, framtida brottslighet och bedömd risk för våld. Denna studies syfte var att jämföra brottslighet, psykosocial belastning i barndomen samt initiala riskbedömningar gjorda med HCR-20 på kvinnor respektive män vårdade vid Rättspsykiatriska Regionkliniken i Sundsvall. Vidare undersöktes ifall förekomst av psykosocial belastning i barndomen korrelerade med bedömd risk för våld bedömd med HCR-20 eller med brottslighet hos patienterna. Studiens sampel bestod av 10 kvinnor och 39 män varav majoriteten vårdades enligt LRV. Data samlades in från journaler, rättspsykiatriska undersökningar och domar samt genom enskilda intervjuer.